Follow your heart

Fast när jag tänker efter så har jag nog aldrig varit så rädd i hela mitt lov för någonting överhuvudtaget. 

Jag vet inte ens om jag kan säga att boken är bra, fast den är inte dålig för den är jävligt bra men själva handlingen är helt sinnessjuk. 

Vågar man läsa så ska man absolut läsa den, det är en sådan bok som man inte vill lägga ifrån sig för det hela tiden är helt stört spännande från början till slut. Men man ska veta att den är brutal och man blir typ supernojig av att läsa den. 

Jag har knappt vågat släcka för att sova på kvällarna och jag tror hela tiden att det är någon i lägenheten. Och under kvällarna har jag gått och känt på dörren säkert tio gånger innan jag har lagt mig för att vara helt säker på att den är låst. 

När jag var själv i huset vi inreder till VM idag blev jag också skiträdd och hjärtat slog lite snabbare än normalt. Hade inte sett det först men när det började bli lite mörkare ute så upptäckte jag att dörren ner mot källaren stod på glänt plus att den lös i trappen ner. Jag hoppas att det var så sen en kollega hade varit där tidigare på dagen. Usch det var hemskt! 

Ikväll ska jag börja på en ny bok som Fia säger är bra så jag hoppas att jag också tycker det. Och hon läser inget läskigt så då kan den här inte vara det. Klarar inte av något mer läskigt på ett tag nu!